Och så har jag ju även min häst Napoleon men han får ett eget inlägg så småningom :)

 

För ca 3 år sedan så blev jag sjukskriven från skolan och hade ingen aning om när eller ens OM jag tänkte gå tillbaks till skolbänken och jag gick hemma väldigt länge utan något speciellt att göra och jag bodde fortfarande hemma och tog hand om familjens lagottohane Eddie rätt så mycket, det var väldigt mysigt, då han är en väldigt mysig, men busig hund med väldigt mycket humor och glimten i ögat och man har både skrattat och gråtit över honom och hans hyss. ( I somras rymde han och vi åkte runt hela byn och skogen och letade efter honom men det är en annan historia för ett annat inlägg.)

 

Men så började jag tänka, jag flyttar ju kanske snart och då får jag ju inte ta med mig Eddie så klart då han är hela familjens och mammas ögonsten och jag kommer ju bli helt ensam, och sen skulle de ju passa väldigt bra att ha valptiden hemma hos mor då de har en väldigt fin trädgård där hundarna kan busa.

 

Och där började operation övertalning till en hund!

 

Och mamma sa: men du får börja plugga först och sen kanske du kan få köpa en hund.

Och jag fortsatte tjata och mamma började skicka massa blocket annonser till mig, och hon sa, de blir ingen hund nu men vi kan ju alltid kolla vad som finns.

 

Och vi kollade ochh kollade och tillslut hittade jag en fin inne på abc-annonser eller något sådant. En 1,5 åring som jag faktiskt mailade på för jag ville inte ha en valp!

Men fick inget svar och mamma skickade en annons till mig några dagar efter på en blandraskull där en var kvar då köparen lämnat återbud, och direkt när jag såg bilden och kollade på hans ögon såg jag att det var min hund!

 

Mailade direkt på den lilla Bichon Havanais/Malterserkorsningen och fick svar samma kväll och vi mailade några dagar och hon lämnade sitt nummer och ville att jag skulle ringa, och hon tyckte de lät jättebra att jag var hemma för tillfället och hon bjöd hem oss för att KOLLA på valpen och vi bestämde en dag, vilken blev dagen efter min födelsedag, och jag väntade och väntade på att dagen skulle komma.

 

Och äntligen kom dagen, och jag var jättenervös, tänkte att hon kanske inte skulle godkänna mig och att jag inte skulle få åka upp en gång till för att hämta valpen.

Darrade hela bilresan och efter några timmars åkande så var vi äntligen framme, och det första vi gjorde när hon öppnade dörren var att hälsa på Donna ( mamman till Linus) som var lite reserverad men samtidigt nyfiken och glad över att de kom gäster, sen hälsade vi på uppfödaren Isabell som för övrigt är en underbar människa!

 

Och så kom vi dit och jag satte mig på golvet och Linus var jätteblyg, men hans syster kom fram och sedan så vågade han sig fram och ta godis ur handen på mig.

Samtidigt kom en annan familj och skulle hämta tikvalpen och de skrev papper och så och när de var klara så sa Isabell att "Du får honom" och jag började gråta och kramade om henne!

 

Dem skulle efter detta äta så hon sa att vi äter och så packar jag ihop en påse med saker så kan ni komma tillbaks om ca 2 timmar och det gjorde vi och då bjöd hon även på fika :)

 

Under bilresan hem band vi oss verkligen vid varandra och sen dess är vi så gott som oskiljaktiga!

Bättre present kunde jag inte fått<3

 

Vacker prins<3 

 

 

När Linus var ca ett halvår träffade jag min sambo och kort där efter blev det visst så att vi var här hela tiden så vi sa att de är väl lika bra att jag skriver mig här och jag ångrar de inte en sekund<3 Visst är det litet och vi hoppas snart få tag på större men jag får bo med mannen jag älskar och det är guld värt!

 

 

Patricia